Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Livslånga lärare startade Lärarlyftet

Nyhet: 2013-01-21

189 studenter börjar fortbildningen Lärarlyftet ll på Göteborgs universitet denna vårtermin. Annika Waldén är en av dessa lärare som närvarar på introduktionen den 18 januari. Hon arbetar i en femma på Björkhagaskolan i Lindesberg och ska gå en kurs i NO teknik 4-6.

Annika är utbildad klasslärare 1-7 med inriktning mot SO och bild och har hunnit arbeta i nio år.

- Det ska bli så kul! Jag fick undervisa i fysik som ju i vissa stycken hänger ihop med teknik i höstas och fick blodad tand.

Hon känner till att det bara är få i skolan som är utbildade tekniklärare.

- Detta är ett ämne man lätt glömmer bort. Men eleverna gillar verkligen att labba och experimentera. Att få lampor att lysa genom att förstå hur batterier fungerar, till exempel. Fysik och teknik går mycket i vartannat och påverkar ju vår vardag på många sätt som barnen tycker är fascinerande.

Annika Waldén är verkligen sugen på att plugga nu igen, efter många år i yrket.

- Det kommer absolut att vara lättare nu än när jag gick grundutbildningen. Barnen är utflugna och jag har mer tid, säger hon.

Tre fysiska träffar totalt består utbildningen av – resten går på distans på kvartsfart. Annika tänker försöka jobba heltid parallellt med studierna. Arbetsgivaren, Lindesbergs kommun, ger inte lärarna nedsättning i tjänsten.

- Jag går denna kurs främst av eget intresse, för att det är så roligt att lära mig.

Anna Brodin är chef för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hon myntar i sitt tal till studenterna begreppet ”den ofrivilliga livslånga läraren”. Hon vill med detta säga att universitetet vet att lärarna gör detta utöver sin tjänst och att det är tuffa villkor.

- Vi känner till villkoren och försöker förhålla oss till dem.

Hon nämner också att det även för lärarutbildningen har varit en utmaning detta att ställa om på korta villkor och distansanpassa utbildningarna till Lärarlyftet.

Idag är det tredje kullen lärarlyftstudenter som startar på ett år.

- Tredje gången brukar det bli bra, säger Anna Brodin.

Hon uppmanar alla att höja blicken.

- Man blir inte färdig som lärare. Det är ett lärande som ska pågå och helst då på ett lustfyllt och självklart vis. Vi hoppas att ni efter denna fortbildning känner att ni vill komma tillbaka till oss på universitetet och kanske till och med gå en forskarutbildning. Att ni blir frivilliga livslånga lärare!

Monika Sandorf från regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid lärarutbildningen berättar sedan om den långa om vägen till kursstart. Vilka mått och steg som ska till för att det ska bli en kurs. Helena Nilsdotter och Anders Carlsson som är IKT-coacher håller därefter en genomgång av lärplattformen GUL.

Förmiddagen avslutas med en föreläsning av  Ulf Blossing, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som handlar om hur vi skapar en skola för alla lärare med professionell utveckling som ett självklart inslag.

Han beskriver några grundläggande karakteristika för skolan och andra så kallade gatubyråkratier (begrepp från samhällsforskaren Michael Lipsky):

  • Eleverna är inte där frivilligt.
  • Oklara mål och målkonflikter.
  • Stor handlingsfrihet för aktörerna.
  • Resurser som upplevs som otillräckliga.
  • Det råder ständig överbelastning i arbetet.


Det kan vara förlamande om man hakar upp sig på detta. Om bara...-påståendena kan bli legio. Om bara vi hade mer pengar, till exempel. Man får inte fastna i det som man inte rår på, menar han.

Vilket stöd kan lärare då ha i sin professionella utveckling?

Personliga nätverk är ett. Att hitta kollegor i eller utanför skolan som man kan tala med om dilemman och möjligheter. Risken med dessa nätverk kan vara att de blir alltför bekräftande. Skolans ledare måste ta ansvar för att dessa samtal kommer tillstånd. Arbetslaget är ju numera naturlig hemvist för sådana kollegiala samtal.

Arbetslaget ska vara ett utvecklingscentrum. Där finns i bästa fall nära och tät gemenskap.

- Utmanande umgänge ska prägla arbetslaget! Där kan lärarna lösa problem, hitta och sprida idéer. Man kan även hjälpa varandra med planeringen, säger Ulf Blossing.

En annan viktig sak man kanske glömmer är att ta del av äldre kollegors erfarenheter. Hur gick det till sist när det pågick ett projekt? I en professionell skola finns detta dokumenterat.

Ulf Blossing nämner några sätt att utveckla arbetslaget.

Det kan skapas:

  • Elevlag.
  • Tvärarbetslag.
  • Ämneslag.
  • Spårlag, t ex med representanter för F-9.
  • Tillfälliga arbetslag. Avgränsad uppgift.


Det måste skapas en infrastruktur för utveckling. Annars kan särboskolan uppstå, i vilken man tolkar uppdraget väldigt olika. Det måste finnas grupper i vilka man jobbar med långsiktig utveckling, där lärarna kan fundera innovativt.


- Det handlar om att skapa ett undersökande samarbete med kollegorna, säger Ulf Blossing.

Fakta kurser som startar inom Lärarlyftet ll VT13 Vid Göteborgs universitet (antal studenter inom parantes i slutet)

Matematik för lärare gymnasiet, (11)
Matematik för lärare åk 1-3, (12)
Matematik för lärare åk 7-9, (14)
Slöjd för lärare åk 7-9, (35)
Bild för lärare åk 7 - 9, (28)
Svenska som andraspråk för gymnasielärare, (16)
Idrott och hälsa för lärare åk 1-3, (8)
Idrott och hälsa för lärare åk 4-6, (8)
Idrott och hälsa för lärare åk 7-9, (5)
NO/TK för lärare åk F-3, (32)
NO/TK för lärare åk 4-6, (18)

AV:
031 786 5510

Sidansvarig: Håkan Kollberg Winsnes|Sidan uppdaterades: 2012-03-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?